verkligeningenblogg

Insåg tydligen i helgen att Härdalsyran borde funnits med i listan över ställen jag inte vill vara på. Fredagen fylldes upp till bredden av vin och öl och blev tydligen lika rolig som i princip hela förra sommaren. Snabbt gick det också. Överlevnaden firades under lördagen med spya, huvudvärk och kolbulle. Tre timmar sömn i en alldeles för liten soffa kändes fruktansvärt behövligt. Andra kvällen kunde ha blivit fin för det började bra med trevligt sällskap. Sen missade jag Ola och fann mig själv fruktansvärt ensam i ett fullproppat och väldigt varmt öltält. Ångrade mig, hällde ut ölen och köpte cola istället. Försökte förgäves ringa Malin i hopp om att mota bort den där nedrans ensamhetskänslan som smög sig närmare. Fick inget svar och gav upp hoppet om en fortsatt trevlig kväll. Mamma ringde och jag ville mest hem. Så fick det bli.