verkligeningenblogg

Lördag. Åt turkisk peppar hela dagen i någonslags bakisvägran att kliva upp från soffan. Det fixade till sig sen och jag lagade pasta igen. Lyckades hålla skiten i kastrullen den här gången. Men den stackars pastasåsen med morötter och palsternacka som jag i min dumhet trott skulle bli awesome blev allt annat än bra och jag kunde inte ens äta hälften. Somnade i soffan och missade smörgåstårtan som Mattias skulle bjuda alla hugade spekulanter på. Och jag ville verkligen ha smörgåstårta.

Söndag. Vaknar lite för sent. Äter knäckebröd som går sönder och smutsar ner mina jeans. Dricker kallt kaffe och tittar på Kungarna av Tylösand. Förövrigt världen sämsta och bästa program. Jag hatar det. Men det är roligt ändå. Tillbaks till maten. Spanar läget i kylen och där fanns det inte mycket att hämta. Förutom sån färdig thaisoppa som man bara värmer. Asbra tänker jag. I med skiten, på med plattan. Någon minut senare hör jag hur det fräser i köket och bah "SHIT! Soppan!". Soppan var bränd och hade kokat över. Hela min spis var täckt i soppa som jag nu efter mycket om och men lyckats skrubba bort. Jaja. Damn tänker jag, sörplar i mig lite av den nu inte så goda soppan och tycker att livet är piss. Måste äta något mer för att bli något som ens kan liknas vid mätt. Hittar en grapefrukt och skär i två delar. Äter den med slö tesked under mycket frustration. För det första så är det typ omöjligt att få lös något fruktkött ur skiten och för det andra skvätter det fruktsaft överallt och jag får naturligtvis skiten i ögat minst två gånger. Om jag kunde beskriva hur mycket grapefruktsaft svider när man får det i ögat skulle jag göra det, men det kan jag fan inte.